Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marin evolutionsbiologi i fokus på internationell konferens

Nyhet: 2018-06-04

I mitten av maj samlades forskare och experter inom marin evolutionsbiologi från hela världen i Strömstad för att presentera forskningsresultat och dela idéer med varandra. Det var första gången det ordnades en särskild konferens för just marin evolutionsbiologi.

Den internationella konferensen med namnet Marine Evolution 2018 firade tio år med Linnécentrumet för marin evolutionsbiologi, CeMEB, som samlat forskare från olika forskningsområden för att bättre förstå hur marina arter och bestånd av arter förändras genom evolution. Under tre intensiva dagar träffades 160 deltagare från 24 länder i Strömstad för att diskutera det senaste inom området.
- Det har varit många forskare inblandade i projektet och nu fick vi chansen att bjuda in alla dessa samt alla andra som sysslar med de här frågorna, säger professor Kerstin Johannesson från Göteborgs universitet som är föreståndare för CeMEB.

Stora framsteg inom forskningen

Stora genombrott inom genetisk forskning de senaste åren har revolutionerat forskningen inom evolutionsbiologin. Nya metoder har gjort det möjligt att kartlägga hur lokal anpassning av bestånd går till och hur nya arter bildas . Detta har öppnat för helt nya möjligheter att förstå livets utveckling inte minst i havet. Med de nya metoderna upptäcker forskarna nu omfattande genetisk variation i nästan varje art man undersöker och detta ger en helt annan förståelse än tidigare om hur evolutionen formar bestånd och arter.
- Sen forskarna för 20 år sedan lyckades kartlägga hela DNA sekvensen hos arten människa har metodutvecklingen gått otroligt fort. Idag kan man ta i princip vilken art som helst ute i naturen och sekvensera. Då öppnas på något sätt en svart box som gör att vi kan se det som tidigare varit osynligt. Förståelsen för förändringarna över tid, evolutionen, blir synlig, säger Kerstin Johannesson.

160 deltagare från 24 länder möttes på Marine Evolution 2018 i Strömstad

En av huvudtalarna under Marine Evolution 2018 var Andreas Hejnol från Sars International Centre for Marine Molecular Biology i Norge som pekade på att livet utvecklades i havet, och att forskning kring marina djur ger en fascinerande förståelse för ursprunget till större djurorganssystem (t.ex. nervsystemet) innan de diversifieras till högspecialiserade organ som finns hos landlevande djur, inklusive människor.

Arters förmåga till anpassning

En annan stor fråga inom området handlar om arters förmåga att anpassa sig till snabba miljöförändringar. Marjorie Oleksiak som forskar vid Rosenstiel School of Marine & Atmospheric Science vid University of Miami talade om hur snabbt och i vilken skala så kallad lokal anpassning uppträder i naturliga populationer. Forskning kring karpfisken Fundulus heteroclitus visar på en omfattande genetisk variation och en fascinerande grad av lokal anpassning till olika kustnära miljöer - en anpassning som ibland sker under loppet av mycket korta tidsperioder.

Kerstin Johannesson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har forskat kring genetisk variation inom bland annat torsk och blåstång och även här har det visat sig finnas stora variationer inom arter.

- När man tittar på genetiken hittar man massor av uppdelningar i mer eller mindre avgränsade bestånd. Det illustrerar att biodiversiteten inom en art som t.ex. tång är så mycket mer komplex än vad vi tidigare förstått. Detta är ännu mer överraskande i havet än på landbacken. Tidigare har man trott att larver och frön färdas med havsströmmarna och motverkar genetiska skillnader men den gamla dogmen faller nu som ett korthus, efterhand som vi hittar fler och fler arter uppdelade i genetiskt olika bestånd, säger Kerstin Johannesson.

En session under konferensen handlade om marina arters reproduktion och förmåga att byta kön. Ett exempel var forskning kring den ökända laxlusen som skapat stora problem för fiskodlingen i Norge dit den spridits ifrån Östersjön. Kunskap om denna arts reproduktion kan bidra till att förhindra laxlusens spridning ytterligare.

Viktig kunskap för förvaltningen

Kerstin Johannesson framhåller att mycket av forskningen inom marin evolutionsbiologi har stor användbarhet bland annat när det kommer till fiskförvaltning och bevarande av biologisk mångfald i havet.
- Om det visar sig att arter är uppdelad i lokala bestånd måste man bevara varje lokalt bestånd om man vill ha kvar arten på de olika platserna. Det är en stor utmaning att få in de nya kunskaperna i förvaltningen, där man inte är vana vid att hantera genetisk kunskap.

En positiv aspekt är att genetiska variationer gör att arter kan komma att klara sig i förändrat klimat. För att möjliggöra anpassning till ett nytt klimat är det viktigt att behålla så stor genetisk variation som möjligt, och det gör man enklast genom att ha så stora bestånd som möjligt. - Och vi hoppas nu att kunna förmedla all den nya kunskapen som CeMEB bidragit med till myndigheter och andra aktörer, säger Kerstin Johannesson. - Fast, tillägger hon, vi är medvetna om att de 500 vetenskapliga artiklar och 23 doktorsavhandlingar som CeMEB producerats under dessa 10 år av forskning inte direkt hjälper myndigheterna utan att vi behöver transformera denna nya kunskap till ett användarvänligt skick.

Läs mer om Marine Evolution och forskningen inom CeMEB
 

AV:

Sidansvarig: Albin Dahlin|Sidan uppdaterades: 2018-01-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?