Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Unikt fynd av europeisk stör i Lysekils hamn

Nyhet: 2017-06-27

Foto av stör: Susanne Eriksson, Göteborgs universitet.

I slutet av mars upptäckte skepparen och matrosen på färjan Carl Wilhelmsson en märklig fisk som flöt i Lysekils hamn. Nu visar DNA-tester vid Göteborgs universitet att det rördes sig om en fisk som är mycket ovanlig i svenska vatten.

Fisken, en 90 cm lång stör, fiskades upp ur vattnet av matrosen Peter Lundberg och forskaren Susanne Eriksson, som var med på färjan. Stören hamnade sedan på Havets hus, som ombesörjde vidare transport till Göteborgs naturhistoriska museum.

Forskarna hade en tidig diskussion om det rörde sig om en Europeisk stör, Acipenser sturio, eller Atlantisk stör, Acipenser oxyrinchus.

– Europeisk stör är en extremt sällsynt gäst i våra vatten med endast ett säkerställt tidigare fynd, vid Kummelbank 1990. Atlantisk stör hade en population vid västkusten fram till för omkring hundra år sedan. Den vandrade då upp i Göta älv för att leka, troligen vid Lilla Edet, men arten är numera försvunnen därifrån och klassas som regionalt utdöd i rödlistan. Men det finns både unga och vuxna atlantstörar bevarade på Naturhistoriska museet som bevis på att de fanns här. Båda störarterna kan växa till över fyra meter, de kan bli nästan lika långa som krokodiler, men de är helt harmlösa för människor, säger Helen Sköld på Havets hus.

DNA-analysen avslöjade fiskens identitet

Europisk och Atlantisk stör är snarlika och kan ibland vara svåra att skilja på. När de är ungfiskar så har atlantstören en tydligt spetsig nos, medan den europiska stören har en rundad nos redan som yngel. Vad det gällde fyndet från Lysekils hamn så var det närmast omöjligt att säkert avgöra på utseendet vilken av de två arterna det rörde sig om, även om det lutade åt Europeisk stör.

– I ett sådant här fall är DNA ett ovärderligt verktyg för artidentifiering. Vävnadsprov togs av forskningsingenjören Anna Ansebo, vid det nya biodiversitetscentret i Göteborg, Gothenburg Global Biodiversity Centre, GGBC. Analysen av DNA-sekvenserna gjordes av forskaren Svante Martinsson vid Göteborgs universitet, och analysen visade starkt stöd för att det rörde sig om en Europisk stör.

Fiskens födelseort är en gåta

Forskarna vet däremot inte riktigt var stören kommer ifrån. Fisken var i gott skick vilket tyder på att den tagits någonstans i ett angränsande havsområde.

– Men det kan ju även vara i yttre Skagerrak, om den tagit av en fiskebåt och dumpats i hamnen. Det är ett mysterium, men nu vet vi i alla fall vilken art det är. Troligen kommer fisken ursprungligen från ett tyskt utsättningsprojekt under 2008 i floden Elbe, som mynnar i Nordsjön, säger Kennet Lundin på Göteborgs naturhistoriska museum.

Europeisk stör har kanske funnits i Sverige någon gång i historien, men det finns inga belägg för att den lekt i någon älv.

Det har utförts ett tyskt utsättningsprojekt även för Atlantisk stör, men då i floden Oder som mynnar i södra Östersjön.

– Ett exemplar från det projektet fångades i svenskt vatten i närheten av Bornholm förra året och inlämnades till museet. Troligen kommer vi få se fler av de tyska störarna, av båda arterna. Det vore önskvärt att det gjordes ett liknande utsättningsprojekt i Göta älv, så att vi kunde återfå en spännande fisk som utgör en naturlig del av vår fauna, säger Kennet och Helen.

För närmare information kontakta Kennet Lundin på Göteborgs naturhistoriska museum (kennet.lundin@vgregion.se) eller Helen Sköld på Havets hus (helen.skold@havetshus.se).

Foto: Susanne Eriksson, GU

 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Malin Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-11-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?