Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nu ska ålgräset skyddas

Nyhet: 2017-10-06

Ett omfattande åtgärdsprogram för att skydda och restaurera beståndet av ålgräs presenterades i veckan av Havs- och vattenmyndigheten. Många av förslagen baseras på forskning som tagits fram inom forskningsprogrammet Zorro som bedrivs vid Göteborgs universitet.

Utbredningen av ålgräs (Zostera marina L.) i skandinaviska vatten har halverats sedan början av 1900-talet. Ålgräsängar växer i grunda kustnära miljöer och räknas till de mest värdefulla ekosystemen på jorden. De ger skydd och mat för många djur och växter, bland annat torsk, sej, vitling, ål och havsöring. De tar hand om näringsämnen och motverkar övergödning, de binder partiklar och förbättrar vattenkvaliteten, skyddar stränder mot erosion, de binder upp kol i havsbotten och fungerar därigenom som en buffert mot våra koldioxidutsläpp.

Viktigt att skydda

- Det viktigaste är att skydda det ålgräs som finns kvar och försöka förbättra miljön generellt så att ålgräset återhämtar sig. Sedan behövs även fysiska åtgärder som restaurering där det är möjligt, säger forskaren Per Moksnes som arbetar med forskningsprogrammet Zorro.

Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som startades 2011 vid Göteborgs universitet med det övergripande målet att förbättra förvaltningen av svenska kustekosystem med fokus på ålgräsängar i Västerhavet. Förra året kom Zorro med två viktiga rapporter som handlade om kunskapsläget och brister i förvaltningen, och metoder för att restaurera ålgräs. Många av rekommendationerna har nu kommit med i det nya åtgärdsprogrammet för att skydda Sveriges ålgräsbestånd.

Brister i förvaltningen

Trots att ålgräs ska skyddas enligt flera EU-direktiv och internationella konventioner försvinner de på global nivå i samma takt som korallrev och regnskog. Beräkningar vid Göteborgs universitet visar att förlusten av ålgräs i Bohuslän har kostat Sverige minst fyra miljarder kronor i form av förlorade ekosystemtjänster, minskad produktion av torsk, övergödning och grumligare vatten med sämre siktdjup.
- Vår forskning har visat att det finns brister när det gäller förvaltning. Att ett område klassas som Natura 2000 ger inte så bra skydd som man tror. Det finns ett behov av att se över reglerna, säger Per Moksnes.

Viktigt med strandskydd

De största hoten mot ålgräsängar i svenska vatten är övergödning, och överfiske. Andra allvarliga hot är kustexploatering, muddring och dumpning av muddermassor, ankring och propellerskador från fritidsbåtar samt eventuellt förändrad landavrinning och klimatförändringar. Nya studier visar att bryggor påverkar ålgräs negativt genom att skugga ängen och att flytbryggor skuggar dubbelt så mycket som pålade bryggor. De här upptäckterna visar att marina skyddsområden och strandskyddet längs kusterna är viktiga för att skydda ålgräsbestånden.
- Vi kan se att även små ingrepp är skadliga. Vattenkvaliteten försämras gradvis av ökad båttrafik och bebyggelse. Alla längs kusten kan alltså inte ha en egen brygga med egen båt, säger Per Moksnes.

"Vi kan se att även små ingrepp är skadliga. Vattenkvaliteten försämras gradvis av ökad båttrafik och bebyggelse. Alla längs kusten kan alltså inte ha en egen brygga med egen båt"

Omfattande program

Det nya åtgärdsprogrammet är det första i sitt slag i Sverige och beräknas kosta totalt 82 miljoner kronor att genomföra. I programmet föreslås bland annat följande åtgärder för att skydda och möjliggöra återhämtning av ålgräsängar:

  • Genomför en fullständig kartering av ålgräsets utbredning i Sverige
  • Förbättra miljöförhållandena för ålgräs genom att intensifiera arbetet med att minska näringsbelastning till havet, öka bestånden av stora rovfiskar i kustekosystemen, samt minska aktiviteter som kan påverka vattenmiljön negativt så som muddring, dumpning av muddermassor, båttrafik, med mera i närheten av ålgräsängar.
  • Förbättra skyddet för ålgräs mot kustexploatering genom att uppdatera befintliga naturskydd och inrätta nya skyddade områden som inkluderar ålgräs
  • Restaurera förlorade ålgräsängar i områden där detta är möjligt för att underlätta en naturlig återhämtning av ålgräs.


Programmet som är framtaget av Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs Universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland är en vägledning till naturvårds- och miljöhandläggare samt förvaltare av marina kustmiljöer på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. En annan viktig målgrupp är miljödomstolar och beslutsfattare på kommunal och regional nivå.

Här kan du läsa åtgärdsprogrammet för ålgräsängar

Här kan du läsa den handbok för restaurering av ålgräsängar som tagits fram 

Mer information om forskningsprojetet Zorro vid Göteborgs universitet 
 

AV:
031-7865645

Sidansvarig: Malin Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-11-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?