Medielarm om mikroplaster i havet och miljögifter i odlad lax har fått stort genomslag bland den breda allmänheten. Men Hur farligt är det egentligen att äta musslor, lax och annan sjömat? För att reda ut vad vi egentligen vet arrangerade Maritima klustret i Västsverige en välbesökt temadag om hälsofördelar och risker med marina livsmedel.
Många hade sökt sig till Handelshögskolan i Göteborg för att ta del av föreläsningar med forskare och andra sakkunniga inom ämnet marina livsmedel idag. Trots flera larm om negativa effekter av mikroplast i havet var de sakkunniga på temadagen relativt överens om att det det inte finns tillräckligt med vetenskapliga belägg för att konstatera att det är farligt för människan. Bethanie Carney Almroth som forskar om fisktoxikologi vid Göteborgs universitet inledde med att berätta om vad forskningen egentligen vet om mikroplaster i havet och hur de påverkar fisken. Enligt Bethanie Carney Almroth har det visats i labbstudier att djur som äter plast bli kontaminerade av kemikalier, och mikroplast kan ta sig igenom näringskedjan. Men det behöver inte innebära att människor som äter fisk får i sig mikroplaster.
Fredrik Norén som forskat om plankton i många år var mycket kritisk till medierapporteringen om mikroplaster, och menade att det finns andra miljöproblem som är viktigare att arbeta med.
- Plast i havet är inte bra, men det handlar om ett nedskräpningsproblem, sa Fredik Norén som menade att det synliga plastskräpet som skadar och snärjer djur och fiskar inte ska kopplas ihop med mikroplasterna.
Andra halvan av temadagen handlade om fakta och myter om odlad lax. Företrädare för branschorganisationen Norsk sjömatsråd och Nasjonalt Insitutt för Ernaerings- og sjömatsforskning (NIFES) berättade om miljögifter och antibiotika i odlad lax. Man lyfte bland annat fram att halterna av miljögifter i odlad lax minskat kraftigt sedan branschen gått över till större andel vegetabilier i fiskfodret. Däremot är det mer oklart hur hälsoskadligt ämnet etoxikin som tillsätts i fiskfoder kan vara för människor. På det området finns det inte tillräckligt med data, enligt Lise Madsen från NIFES. Ett genomgående tema som många lyfte fram under temadagen var att det är viktigt att sprida fakta som baseras på kunskap och forskning.
Fotnot: I Maritima klustret I Västsverige ingår Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, SSPA, RISE, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Havs- och Vattenmyndigheten.
Foto: Maria Holmkvist