Musslorna ska ge svaren om fritidsbåtars miljöpåverkan

Projektet ”Fritidsbåtars påverkan på skärgårdsmiljön” drogs igång 2016 och är unikt på flera olika sätt. I samverkan mellan Göteborgs universitet, myndigheter, intresseorganisationer och andra lärosäten undersöks hur avgaser från fritidsbåtar påverkar den omgivande skärgårdsmiljön i kustområden. En viktig del av projektet handlar om att placera ut, sköta om och sedan plocka upp ostron och musslor. Det är ett tidskrävande arbete som utförs av forskarna men även med hjälp av studenter och frivilliga.
- Jag har rengjort burarna varje vecka under perioden för att hålla bra vattentillströmning, säger Kjell Nordberg som är forskare inom vid Göteborgs universitet och projektledare.

Undersöker förekomsten av cancerogena ämnen

I slutet av juni riggades burar med ankare där det placerades ostron och blåmusslor. Där fick de sitta i burarna som placerades ut längs farleder i området tills de plockades upp i mitten av augusti. Förutom musslor och ostron har det även tagits ett antal prover av bottensedimenten i området. Syftet är att mäta förekomsten av polycykliska aromatiska kolväten, så kallade PAHer. Dessa kolväten uppstår vid förbränning av fossila bränslen och kan vara cancerframkallande.

- Det är känt sedan länge att de är toxiska och cancerogena. Det är en farlig substans i även låga halter. Vi vet också för lite om den så kallade cocktaileffekten där flera ämnen som var för sig kan vara ofarliga men tillsammans blir de rejält toxiska, säger Kjell Nordberg.

Det är känt sedan länge att de är toxiska och cancerogena. Det är en farlig substans i även låga halter.

Unikt område

Sannäsfjorden i norra Bohuslän är en så kallad tröskelfjord och ligger i ett område med det renaste vattnet på västkusten. Dessutom är det ett av landets bästa ostronområden. Trots att det inte finns någon industri eller förekomst av oljeutsläpp i området har det uppmätts höga halter av polyaromatiska kolväten. I forskningsprojektet undersöks vilken påverkan de omkring 50 000 till 100 000 fritidsbåtar som passerar i fjorden under sommaren har när det gäller just förekomsten av PAHer.

Hypotesen är att polyaromatiska kolvätena fastnar på partiklar som äts av musslor och ostron.
- Vi ska försöka se ett samband mellan båttrafikens intensitet och hur mycket av dessa giftiga ämnen som tas upp av musslor, ostron och sediment, säger Kjell Nordberg.

Dubbelt så många stationer

Undersökningarna drogs igång sommaren 2016 men i år gjordes en betydligt större insats med nästan dubbelt så många stationer och nya mätinstrument. I sommar placerades nitton stationer i Sannäsfjorden och sju i Grebbestad. Burarna lades i tvärsnitt för bästa möjliga täckning längs farleden. Syftet är att hitta spår av avgaser och se hur de sprider sig i vattnets strömmar.

I mitten av augusti gav sig Kjell Nordberg tillsammans med andra forskare och frivilliga ut med forskningsfartyget Nereus för att under två intensiva dagar ta upp de utplacerade mätstationerna. Alla burar plockades in och tömdes på innehåll. Ostronen hade växt till ordentligt så det verkar ha funnits gott om mat i vattnet.
- De lever under syrerika och fina förhållanden men vi har noterat mycket smutsigare burar i år med mer tillväxt av alger, sjöpungar, havstulpaner och blåmusslor, säger Kjell Nordberg.

På fartygets däck öppnades flera hundra musslor och ostron manuellt för att sedan stoppas i flaskor. Flaskorna togs till labbet i Göteborg där de frystorkades för att sedan skickas vidare till Umeå universitet för analys.

Möjlighet till samexistens

Båtturism är en viktig basnäring för kustsamhällena i Bohuslän men även produktionen av skaldjur och sjömat är betydelsefull för turismen och lokalsamhället. Om det visar sig att utsläpp från fritidsbåtar påverkar odlingen av sjömat negativt kan det ses som två motstående intressen.

- Vi vill se om det är så, och så fall måste verksamheterna anpassas så att båtliv och matproduktionen kan samexistera, säger Kjell Nordberg.

Studien kommer att ge ny kunskap som kan bidra till bättre planering av havs- och kustområden. Målsättningen är att många olika maritima näringsverksamheter ska kunna samexistera på ett hållbart sätt. Analysresultaten från sommarens prover kommer i början av 2018. Efter det börjar ett stort arbete att analysera det omfattande materialet.

Båtarna i området räknades 

För att kunna se ett samband mellan båttrafikens intensitet och förekomsten av giftiga ämnen i musslor och sediment genomfördes också en båträkning i området under sommaren. Fem personer har suttit och räknat hur många fritidsbåtar som passerat testområdet. I samarbete med Handelshögskolan görs också en enkätundersökning bland båtturister och en postenkät skickas till båtplatsägare i Tanum kommun. Syftet är att ta reda på hur båtägare ser på sitt båtanvändande och båtarnas påverkan på havsmiljön.

- Att vara på havet är en stor frihet. För att kunna fatta obekväma beslut måste man veta hur folk tänker och känner kring det här. Har vi inte med oss människor kommer det aldrig att fungera, säger Kjell Nordberg.

Läs mer om forskningsprojektet här